hvestin

Vet inte vad jag ska säga om natten...

La mig i tid, kollade en stund på en film men stängde av, somnar, vaknar, somnar till igen, vaknar. Så nu har jag mer eller mindre varit vaken sen strax efter tre. Vet inte om det är höjden av lycka att sova så kasst när klockan stog på 5, eller om det är när Daniel 24 år kommer hem skit full, sitter i sängen och suckar och berättar hur allt snurrar (som att jag inte vet hur det känns), eller kanske när han spyr ute (med öppen dörr så jag hör allt), eller kanske när han trots allt inte riktigt lyckades komma utanför dörren innan han spydde, ELLER när han inte tar upp skiten som ligger i hallen och jag får göra det 20 över 4 en fredagsjävlamorgon!

Nu har jag i alla fall ätit en gofrukost med juice och äggsmörgås, nu hinkar jag kaffe för att stå ut med allt. (om man får säga så)

För att tillägga så ska jag åka till Ullared om 25 minuter och spendera hela min dag där, f-a-a-n vad jag känner mig pigg på allt just nu.

Tack Daniel för den fina morgonen, ska minnas detta när jag blir magsjuk eller något liknande! :)

 

 

Nej, tack och hej

Tänkte mest skriva lite, för att jag vill minnas hur det här känns.

 

Förut, jag kan inte riktigt säga när det började eller riktigt när det slutade. Men jag vet vad som hände med mig. Under dom åren jag drack mig full, varje helg. (och då menar jag verkligen varje helg)

Vad var orsaken undrar jag nu. Visst under vissa perioder hade jag jävligt kul, men många fler gånger hade jag snefyllor på snefyllor. Alltid var det bråk, gråt och andra känslor, både från mig själv och andra. Jag har absolut inte varit någon ängel under dessa år, alltid varit osäker och tagit till alkoholen. Som också gör mig ännu osäkrare. Och ångesten varje "dagen efter" är inte att tala om! Jag har under mina 20 år aldrig mått så dåligt som jag gjorde dagligen under en tid när jag drack som mest, när jag längtade till alkoholen skulle spridas i hela kroppen. Och jag gång på gång straffade mig själv, eftersom att ångesten över allt bara blev värre med natten och dagen efter.

 

Vändningen kom, eller hur jag ska säga det när jag bestämde mig för att ta körkort. När jag verkligen pluggade hela tiden till det. Jag tror även att det var därför jag bestämde mig för att ta körkortet, för att jag visste att mitt liv behövde en ändring. Att jag inte längre klarade av den smärtan jag hade i kroppen varje söndag, att allt gjorde så ont. Vissa gånger kändes det som att jag skulle gå sönder. 

 

Nutid, mår jag så grymt bra. Jag har aldrig den ångesten jag hade då. Det är klart att vissa dagar känns det som att hela livet ska rasa. Fast så känns det nog för alla någon gång, tror jag? Min kropp mår bra varje dag, det känns inte som att jag ska falla i tusen olika bitar längre. Jag vet vilka som är mina riktiga vänner, inte "helgkompisar". Jag har världens bästa familj. Livet älskar mig och jag älskar livet! Allt känns inte lika svårt att ta sig igenom längre, jag vet att jag är så stark att jag klarar av att ta mig igenom saker, utan att dricka.

Det är klart att jag inte har slutat dricka helt. Jag tycker fortfarande att det är himla gott att ta en cider, lite vin eller så. Och även om jag försöker bli "full", så går det inte.

Senaste gången jag var full var på nyår, mitt liv blev knas igen, kändes som jag hamnade på ruta ett. Jag låg och grät i flera timmar när vi kom hem, av vilken anledning? Andra "dagen efter" dagar så bara spyr jag, så jävla mycket också. Det måste väl vara ett tecken på att kroppen inte vill ha skiten i sig?!

 

Nej, nog mår jag så mycket bättre utan alkohol i stora mängder. Men vem hade trott för ett par år sedan att jag skulle känna såhär idag? Ingen, allra minst jag!

 

 

det har varit en underbar helg, alldeles för kort dock...

mamma, kjell och svenne kom hit i fredags :) i lördags var vi och red hos linnéa. mamma red shirehäst för första gången i sitt liv. och gissa om hon var nöjd sen! på kvällen var vi hos johanna och grillade, jag, mamma, kjell, daniel, hans föräldrar, johanna, anton och hennes föräldrar + ett antal hundar. :)

och igår så tog jag en mysig morgonpromenad med min älskling. att man kan älska ett djur så mycket?!

 

idag ska jag åka och rida igen, blir en lång dag. ska dit innan linnéa kommer hem och mocka + fixa allt hö och rida en häst tänkte jag. sen ska vi rida två turer, så alla vilddjur får motioneras idag :)

 

skulle ha städat efter helgen också, men får se om jag hinner med det idag. annars är det en dag imorgon också!

 

lite uppdatering från mig har ni fått nu i alla fall. nu ska jag göra mig lite frukost, så vi hörs.