ill never be the same

just nu skulle jag vilja lägga mig ner, blunda ett par sekunder..
höra hur någon står utanför dörren och vill komma in!
vill gå och öppna dörren, låta den där fantastiska varelsen stiga in.
vifta på sin gulliga svans och stå och vänta.
vänta på att jag ska gå och hämta det där lilla kopplet som kan göra han glad, så glad.
ta dom där långa promenaderna tills dom börjar undra vart vi är.
bara gå, gå och gå. bara vi två!
vem kunde tänka sig att jag skulle älska den där lilla hunden så mycket att jag skulle kunna dö för han?
nog är det bra konstigt att ett litet djur kan göra ens liv till något så mycket bättre!

jag älskar dig och kommer alltid att göra.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0