hvestin

en gång, det känns som flera år sen fast det egentligen handlar om en kort kort tid.. ja den gången hade jag en vän. en vän som jag kände mig trygg med, en vän jag litade på och då menar jag verkligen litade på fullt ut, en vän som jag visste stöttade mig vad det än var. en vän som jag delade allt med, skratt som tårar! det var en sån där "skrattar du så skrattar jag, gråter du så gråter jag!" vänskap.
VI DELADE ALLT, där fick jag det sagt också.

men allt går ju inte som man vill.
känns som att allt bara går ut för, allt rasar och splittras.
man kan inte bevara något förevigt,
men jag hade ju alltid kunnat hoppats på att det roliga kunde varat lite lite längre.
en sak som jag vet säkert i alla fall, det finns inte två av dig och kommer aldrig att göra! 
"någon dag ska jag äta upp dig så jag alltid har dig med mig"
för hade jag dig med mig jämt, ja då skulle jag må som fisken i vattnet.
för med dig var allt bra.

i vilket fall så finns jag här för dig och det kommer jag alltid göra.
& vet du, jag älskar dig!